2008-05-16 Aktuell information från Avelskommitte'n!
Avelskonferens Östersund 2008-04-12/13
Undertecknad och Daniel Cedering var på konferens två dagar i Östersund som Säk, anordnade.Lennart Holmsten hälsade oss välkomna och påpekade att visst finns det sjukdomar bland älghundarna men att det ändå är friska raser vi håller på med!!
Sjukdomsanmälan som finns på SÄKs hemsida är viktig och vi måste alla hjälpas åt för att i en framtid kunna styra aveln mot ännu friskare hundar än vad vi har idag.
Det är ingen skam att få en sjuk hund, men det är skam att inte rapportera i den!!
Sjukdomsanmälan skall vara undertecknad av antingen uppfödaren, hanhunds ägaren eller hundägaren och skickas direkt till SÄKs kansli.Tove Fall/Dahl veterinär och forskare hade en föreläsning om diabetesforskning på älghundar. Medelåldern är 9 år hos drabbade hundar. 98% av jämthundarna och 100% bland gråhundarna är tikar. Laikor = ??
Symptom: Hunden får ökad törst, magrar, kissar mycket och är mycket hungriga. Sjukdomen är vanligast bland nordiska raser. Tiken kan få diabetes när hon är dräktig. Samt att det kan finnas samband med livmoderinflammation.Tove Falls hemsida www.hunddiabetes.se tel: 018-67 29 53
Åsa Juberget veterinär informerade om tandkort.
Det finns ett förslag som kan godkännas av SÄKs styrelse ang tandkort som i så fall skall vara frivilligt.
Om man inte vill utsätta hunden för smittorisk te,x vid utställning kan detta kort användas. Det är en blankett framtagen för bedömning av tandstatus och bett. Hunden skall vara över 12 mån, vid bedömning.
Hon hade även en enkel genomgång i genetik med bildspel och visade på bildskärm hur sjukdomar nedärvs. Detta är viktigt och något som även uppfödare borde ta del av.Kristina Erkkilä och Juha Lepistö från finska älghundklubben, informerade om hur läget var i Finland.
Man ser numera mer på hälsoläget än tidigare, dom jobbar också med att minska HD fel, antalet A blir fler. Man kan fortfarande avla på hundar med HD fel, men det är svårare att bli av med valparna.
Kristina hade svårt att förstå våran övertro på finska importer,(man säljer inte det bästa man har).
Hon menade att man kunde ’låna’ en mycket bra hund från Finland istället!Det var en intressant helg och ovanstående är en kort sammanfattning av det som vi fick ta del av.
Stig Enberg
Avelskommittén
2008-05-07
Avelsutvärdering
Max 3 kullar Öst, 2 kullar Väst, 2 kullar R-E och därefter vänta 2 år på utvärderingen.Parningar i Norge räknas samma som i Sverige då avelsbasen i princip delas. För hanhundar i avel även i Finland gäller följande: Man kan med den hunden ta 1 st extra kull, alltså totalt 4 st kullar Öst, 3 st kullar Väst, 3 st kullar R-E, innan hunden ifråga utvärderas, detta för att vi då får en bredare avelsbas och den enskilda hundens påverkan på rasen blir mindre.
Principen blir densamma för svenska och norska tikar som paras med finska hundar.Utvärdering av kullar efter 2 år:
Minst 20 % jaktprovsmeriterade avkommor totalt, i de fall kullarna är med olika tikar skall det finnas jaktprovsmeriterad avkomma med minst 2 olika tikar.
Rastypiskt exteriör.
Inga kända ärftliga sjukdomar.
Minst 50 % av avkommorna skall vara HD-röntgade.Avelskommittén
2008-04-25Den 18/12 -07 fick laikaklubbens avelskommitté kännedom om misstänkt blödningsbenägenhet i en östsibirisk laika kull. Ärendet överlämnades omedelbart till Åsa Juberget, veterinär och ledamot i Svenska älghundklubbens avelskommitté.
Nedan följer hennes utlåtande:Klargörande blödningsbenägenhet hos Östsibirisk Lajka kull.
Den 15/2 2007 föddes 10 st valpar efter S37607/2005 Arttu och S43302/2002 Dykarhällens Lazca. En av valparna blev sjuk vid 5 månaders ålder S24078/2007 Cisu. Cisu uppvisade tecken på ökad blödnings benägenhet. Han var inskriven på Regiondjursjukhuset Helsingborg men hans liv gick inte att rädda utan valpen avlivades.
En valp till i kullen har uppvisat symptom som ökad blödnings tendens vid tandömsning samt blåmärken. Den hunden lever i dag och mår bra. Ett mycket omfattande arbete har lagts ned vid Regiondjursjukhuset Helsingborg för att försöka diagnosticera sjukdomen. Diverse prover på valpar med symptom samt föräldradjuren har analyserats. Prover har skickats till Uppsala, Köpenhamn samt även USA.
Sjukdomar med ökad blödningsbenägenhet är ovanliga på hund och många olika defekter kan ligga bakom problemet. Av alla de analyser som gjorts på dessa hundar har man inte kunnat utröna orsaken till valparnas problem. Man har inte heller sett några som helst förändrade värden hos föräldradjuren.
För dagen finns ingenting som talar för att föräldradjuren skulle nedärva någon känd blödnings sjukdom. Det finns därmed inget hinder för fortsatt avel på dessa hundar eller dess friska avkommor.
Man bör dock ej göra en omparning med dessa individer.Den sjukdom IMHA immunmedierad hemolytisk anemi som Arttu´s mor hade är en immunologisk sjukdom. Denna sjukdom har ingen koppling till eventuell blödnings benägenhet.
Åsa Juberget
Svenska Älghundklubbens avelskommitté